Fri text ur min skrivarjournal.

– – –

Livet blir inte som man tänker sig. Någon gång. Ibland kan man påverka lite, men sällan blir något som planerat. Mitt liv är just nu på standby. Det vill inte fortsätta, men vill heller inte ta slut. Jag går på auto hela tiden, inte på manuell, som jag annars alltid gör. I vanliga fall är min hjärna alltid på manuell, men nu gör jag bara saker av vana. Livet är deppigt.

Jag känner mig inte värd något. Jag är ingen, även om jag självklart vet att min familj och mina vänner tycker om mig. Men i det stora, i den stora stora världen, och i samhället i synnerhet, så är jag ingen. Kommer inte med något vettigt.

Jag sitter här vid datorn. Skriver på mina projekt, i min journal och samtidigt som jag spelar datorspel. Det är en dag då jag inte kräver något av mig själv. Idag måste jag få vila huvudet och kroppen.

En bild jag ritade klart igår; ur min berättelse ”Mina sinnen ljuger inte”.